random bullshit
Idag slapp jag praktiken. En helt ledig dag utan praktik, vilken lyx. Allting är bättre än att vara på praktiken. Istället har jag tränat på gym och slappat bara
Lägenheten är städad och ser ut som sitt normala jag igen. Tog flera timmar att städa upp efter målarna men nu är det renare än någonsin.
Igår var jag och mamma på bio och såg Vicky Cristina Bercelona. Det var helt underbart bra! Älskar både Scarlett Johanson och Penélope Cruz.
Imorgon ska jag och älskling ta itu med saker som behöver göras i min lägenhet. Köra iväg med alla kläder och saker jag renast ut som för tillfället ligger i mitt överfulla förråd t.ex..
Nu ska vi göra hamburgare! Mys
Flytta!
Tisdag
Idag blev målarna färdiga i min lägenhet. Äntligen kan jag få tillbaka min lägenhet. Nu återstår bara städning, att flytta tillbaka möblerna och att målarfärgsdoften ska försvinna så kan jag åter ta mitt fina lilla rum i besittning I övermorgon kanske?
Agnes är grym
http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/article3590753.ab
Den riktiga "poppiga" versionen brukar jag använda i mitt step up pass på måndagar,Sjukt töntig video dock.
Lite bättre
Nu håller jag på och tvättar och ska försöka ta tag i den jävla uppsatsen. Upptäckte att den snart ska lämnas in 5 november- Imorgon blir förhoppningsvis en bättre dag. Ska på föreläsning på förmiddagen och så slipper jag både praktik och uppsatsskrivande. Får ladda om batterierna i helgen (för att stå ut med praktikhelvetet och allt annat skit)..
Kom dessutom på att jag får pengar imorgon. Hade jag totalt glömt bort. Vet ju fan inte ens vad det är för dag idag eller var i månaden jag befinner mej. Dessutom såg jag när jag loggade in på internetbanken första gången på evigheter att mamma fört över pengar hon och pappa lånade av mej i Usa så jag hade faktiskt 1000 spänn utan att veta om det. Allt jag hade behövt göra var att kolla på internetbanken men det hade jag glömt att det var skyldiga mej pengar. Jag hade inte behövt tro att jag var totalt pank och urfattig. Hade ju lite att överleva på.. Suck
Deprimerad
Hatar min utbildning och Malmö högskola som bara blåser mej. Hatar min jävla praktikplats som utbildar mej till nån jävla fritidsledare som håller i lekar och bokcirklar och bullshit medans jag tar en massa dyra jävla lån. Den här så kallade utbildningen leder inte till nåt jävla jobb. Leder mej bara rakt ut i arbetslöshet.
Vill bara va ifred. Jag vill inte lämna ut min nyckel till lägenheten och ha en massa jävla främlingar i mitt så kallade hem. På tal om den här lägenheten så hatar jag den också. Hatar MKB som bara rånar mej på tusentals kronor varje månad och inte ens kan värma upp skiten. Varje natt campar jag utomhus, känns det som, i 14 grader och jävla orkanvindar som blåser över hela mej.
Jag hatar den jävla uppsatsen som det är meningen att jag ska skriva. Tiden bara går och jag orkar inte ens tänka på skiten.
Jag vill inte på flera år bli färdigutbildad. Jag vill inte bli bostads- och arbetslös om mindre än 1 år.
Jag orkar ingenting. Jag bara går och går på energi jag inte har. Gör saker jag inte vill som en robot dag ut och dag in. Vill bara sova hela dagarna. Kan inte göra någonting, har inga pengar. Inte kul att slappa eller äta någonting, man blir bara fet och borde bara träna istället. Kan inte gå ut, man blir bara bortförd, våldtagen, mördad och dumpad någonstans. Hatar Sverige. Går inte att jobba med det jag vill, politik, ekonomi och fördomar förstör bara allting.. Allt känns hopplöst.
Nu ska jag till stadsbiblioteket och skämma ut mej och försöka få någon där att vilja starta en jävla bokcirkel med mej. Yeah good luck
Boredom
Väl på praktiken fanns det som vanligt väldigt lite att göra. Lunchen bestående av linsbiff med coleslaw (fy fan aldrig mer coleslaw, visste inte vad det var för äckligt skit) var en besvikelse jag pressade ner eftersom den kostade 59 spänn.
På eftermiddagen gick jag på en förläsning med Ove Sernhede "Ungdom, skolan och den postindustriella staden". Hade sjukt höga förväntningar efter att ha läst hans briljanta bok "Alienation is my Nation: hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige". Det är en bok som ingår i stort sett i hela landets socionom-, lärar-, socialantropolog- och statsvetarutbildningar. Den är så hyllad att jag tror det kommer att vara en klassiker i framtiden. Precis som Erving Goffmans Stigma. Föreläsningen var inte så bra i alla fall. Min handledare och en föreläsare jag träffade efteråt var näst intill lyriska men jag tror att det är Oves kultstatus som gör att han kan stå och babbla i 2 timmar om vad som helst och imponera på folk. Många av hans poänger tycker jag var självklara, inget nytt liksom, men folk köper vad som helst. Sett ur en lärares eller någon annans perspektiv kanske hans socialantropologiska teorier sett ur ett "socionom-perspektiv är något helt nytt och därför tyckte de att den här föreläsningen var så givande, jag vet inte...
Jag kan inte bestämma mej för om jag ska tvätta eller sticka och träna. Inte sugen på något av de alternativen.. Men hellre träna än tvätta tror jag..
Mosippan
Jag visste att det skulle vara illa, för det har man ju hört och läst om, men det var betydligt värre än så. Jag kunde knappt tro mina ögon. Barackerna var i det sämsta tänkbara skick med krossade glasrutor, klotter, möss och råttor och totalt mögelskadade. De flesta familjer öppnar alla fönster och dörrar under dagarna för att vädra ut eftersom inomhus luften är tyngre och sämre än utomhus. Under tiden vaktar de vuxna hemmet eftersom inbrott och förstörelse är vanligt förekommande. Den dåliga luften och mögelskadorna har bidragit till att de flesta på Mosippan utvecklat astma och andra hälsoproblem. På nätterna sätter de på ugnen och öppnar ungsluckan för att få lite värme i det trånga utrymmet.
Det första jag ser när vi stiger ur bilen är en liten rosa barack med söndriga igentejpade fönsterrutor med orden "Mosippan hora" klottrat över hela väggen. Mellan barackerna springer barn och leker bland allt glassplitter och skräp som ligger utspritt i gräset. Alla fönster är försedda med "gardiner" (plastpåsar) som är fördragna. Jag gissar att det är för att familjerna vill skapa lite avskildhet och värna om sitt privatliv då barackerna ligger väldigt nära varandra och bara är markplansbaracker. Förlaringen är istället att familjerna på Mosippan blivit informarade om att " alla vanliga svenska familjer" har gardiner i sina hem. Det anses vara fint. En familj har täckt för fönstren med Citygross plastkassar.
"Varför körde ni inte ända in?" undrar socialarbetaren som vi ska träffa. Det var inte så långt att gå tyckte vi och det fanns ju inga riktiga gångar att köra igenom den lilla byn. "Frågan är om er bil kommer att stå kvar om en timme" säger hon oroligt. Efter vårt besök stod bilen visserligen kvar men bilarna runt omkring som inte stått där när vi kom var punkterade på vartenda däck. Det är ett gäng ungdomar som bor på Mosippan som står för större delen av brotten tror man. De samlas och röker hasch, gör inbrott och andra småbrott.
Sysslolösheten är ett av de största problemen boende beskriver. Tristess. De nyanlända invandrarna går oftast på svenskundervisning men de som bor på Mosippan är arbetslösa. Barnen går på dagis eller skolor i andra områden men ofta kör busschafförerna bara förbi barnen på busshållsplatsen och vinkar åt dem om det är barn från Mosippan. Snacka om grymhet. Då blir det ingen skola eller dagis den dagen eftersom få familjer har möjlighet att skjutsa barnen.
Mosippan är både genomgångsboende för nyanlända asylsökande och tillfälligt boende för barnfamiljer som blivit vräkta på grund av obetald hyra eller störande beteende. Ofta finns det sociala problem men inte alltid. I vissa familjer är enda problemet att de är en stor familj. I december i år ska Mosippan rivas. Somliga familjer kommer att förflyttas till de nya byggnader som är i full gång att byggas, det nya Mosippan, andra blir på nytt hemlösa. Vad som kommer hända med dem vet varken familjerna själva eller socialtjänsten.
Trötter
Imorgon är en roligare dag för först ska vi på studiebesök på Mosippan här i Malmö. Det blir en heldag och efter det ska jag till Lund och träffa mitt Tetra Pak gäng. Vi har inte träffats sen i somras och det ska bli kul!
Ätit megaportion pasta men inte mätt. Hmm... Ignorera.
Nu får jag väl ta tag i städningen då, suck. Det tar ju inte så lång tid men ooooooooorkar inte
Regnig lördag
Efter matchen lagade jag en middag och bjöd på mitt turkiska favoritvin =) Egentligen skulle jag och mamma gått på bio ikväll men mamma har blivit sjuk så vi får skjuta lite till på det =( Men imorgon ska jag och Mange äta middag hos mamma och pappa! Det blir mammas hemlagade pizza MUMS
Nu ska jag nog titta på nån film och mysa vidare med chips och vin. Älskling är på lagfest så jag är ensam här i hans lägenhet. Igår såg vi Dumpad. Den var lite småkul
Random bullshit
Aldrig mer tåg
Blev ingen bio...
Idag var jag inte på praktiken särskilt många timmar vilket var sköööönt. Istället åkte jag hem och kastade mej i soffan och påbörjade en bok som heter El Choco av Markus Lutteman. Den är riktigt intressant och handlar om en svensk som försökte bli skuldfri genom att smugla kokain från Bolivia till Sverige. Han åkte fast och blev dömd till 8 år i ett av Bolivias värsta fängelser, San Pedro. Men i den sjuka och våldsamma miljön i fängelset med mördare, pedofiler, sexbrottslingar och fri tillgång till droger och vapen blir han själv drogfri, gift och pappa. Jag hade sjukt många fördomar om denne man när jag började läsa boken men berättelsen är verkligen inte så förutsägbar som jag trodde. Han historia är faktiskt mycket intressant och jag hade inte lagt ifrån mej boken om jag inte hade råkat slänga en blick på klockan och dessutom inse: SHIT det är inte onsdag, det är torsdag! Vilket innebär att jag håller ett step up pass 17.20. Klockan var 17.05 när jag insåg detta. Kastade mej på cykeln och öste dit och hann precis i tid. Som tur är hade jag ätit nästan två timmar innan passet. Passet gick bra i alla fall med ny koreografi och ny musik =) Vet inte varför men jag har trott att det varit onsdag hela dagen. Knäppis
Bio
Den ena dagen är den andra lik på praktiken men som tur är kan jag alltid gå tidigare för det inte finns tillräckligt att göra. Jag börjar alltid med att svara på mail och upprätta listor över olika personer och saker. Därefter är det lunch och det är därefter segheten börjar. Jag ringer några samtal eller svarar på nåt mail till men sen finns det verkligen ingenting att göra. Då går jag hem =)
Nu ska jag till Lund och gå på bio med mamma! Älskar sånt, förgyller min vardag. Vi ska se Vicky Cristina Barcelona med Penélope Cruz och Scarlett Johanson i rollerna. Är hungrig som en gnu men hinner knappast äta någonting nu. Kanske hinner vi ta någonting innan bion! Smakade precis en kolapudding men den smakade bara grädde så efter tre små smakbitar slängde jag den. Kändes lite för syndigt hehe
Nu ska jag sticka! Off to Lund
Priceless
Kan ju inte låta bli!
Amy Winehouse
När kommer tjejen dö? Har aldrig sett skabbigare eller mer nergången ut. Så här ska en 24 åring INTE se ut! Riktig knarkare.

Dagen
Hemkommen från praktiken sedan några timmar. Lättnad. Hade möte med min praktiklärare och handledare. Alltid svårt att kritisera på en konstruktivt sätt men samtidigt få fram vad jag vill ha sagt. Som tur är verkade båda förstå mej och vara på min sida. Hade ju ganska mycket att säga..
Nu har jag satt ihop en splittans ny step up koreografi för ett step up pass jag ska hålla senare idag =) Älskar älskar älskar step up, det ska bli så roligt!! Har med Britney Spears nya singel Womanizer =) Tyckte först inte den var så himla bra när jag hörde den första gången men kom sedan på att den är hur bra som helst att ha som finallåt i mina pass och nu älskar jag den! Har ju hört den hur många gånger som helst idag när jag stegat och stegat mina block och bränt skivan.
nya Britney låten! Hon verkar ha kommit i form igen och det är ju naturligtvis därför hon är naken i videon. Hon vill ju visa upp sig! "1200 kalorier om dagen" - dieten verkade verkligen funka.
Måndag
Efter skolan var det iväg och hålla mitt favoritpass - bodylift! Det var så underbart att äntligen får göra det igen. Senaste gången jag höll i ett pass var den 5:e september. Har varit sjuk och bortrest och allt möjligt men nu är jag inbokad på lite pass framöver =) =)
Nu råkade jag äta en lite för stor portion pasta med pastasås fan. Tror jag ska slänga mej i soffan och läsa boken Sexuellt utnyttjad - om terapin efteråt av Eva Hedlund. Nej, det är inte en bok som ingår i kurslitteraturen utan en bok jag lånat på stadsbiblioteket. Jag har alltid varit en liten nörd och hobbyläst sådana böcker på min fritid =) Som ett komplement till min utbildning kanske jag ska se det.
God natt!
Lördag
Igår var jag på Malmö högskolas Årshögtid. Det var den märkligaste cermonin jag någonsin gått på. Först var det processionståg med fanbärare och orkester musik. Alla stod upp och det var en så högtidlig stämning att man nästan fick en tår i ögat. Snart sjunger de väl nationalsången tänkte jag. Därefter fick hedersdoktorerna och doktorerna efter avlagda prov sina hattar, ringar och diplom enligt det mest stela, högtidliga och märkligaste traditionerna jag sett. Det var skumt men kul att ha sett. Hela konserthuset var proppfullt och efteråt var det buffé och vin =)
Fick mail idag och att en tjej vill köpa hela 7 böcker av mej! Jag kommer bli riiiiiiik =) Men hon vill ha ett paket pris.. Öh va?! Jag har ju skrivit vad de kostar, måste jag sänka priset ytterligare. Va fan take it or leave it. De säljs ju för mindre än 50 % av vad de kostar på Internet. Om en bok kostat 400 spänn säljer jag den för 100. Sänka ännu mer? Glöm det. Det är ju de nyaste upplagorna och i jättebra skick.
Nu ska jag skutta iväg till gymmet! Ha en bra lördag =)
Äntligen en slapp kväll framför tv:n!
Nu har jag slutat i alla fall och ska bara vara hemma och ta det lugnt hos älskling. Ibland är hans lägenhet mycket mysigare än min. Han är ändå på praktiken hela kvällen så jag ska bara vara hos honom och plugga och kolla på TV. Har ju inga roliga kanaler här hemma så får passa på att titta på tv hos honom! Du är vad du äter Ett av mina favoritprogram!
Måste dock plugga lite också. Suck. Men måste ju...
Imorgon slipper jag praktik och ska istället på en Årshögtids-fest! "Välkommen till årshögtid med doktorspromotion och presentation av nya professorer, buffé med mat & dryck. Vid högtiden avslöjas vem som får stipendium för årets bästa avhandling och vilka lärare som belönas med Malmö högskolas pedagogiska utmärkelse. Malmö akademiska kör och orkester samt akrobatgruppen Mimbre underhåller och Universitetskansler Anders Flodström håller festföreläsning." Jaså minsann. Jag har blivit tillsagd att komma finklädd. Ingen aning vad jag ska ha på mej då. Beror på i vilken utsträckning de menar finklädd. Tack vare detta slapp jag praktiken igår och får gå på det här imorgon istället. Det är på konserthuset det ska hållas och börjar klockan två på dagen så förhoppningsvis håller det inte på så länge. I alla fall så smiter jag så fort jag smakat lite av den där buffén =) !!
Huvudvärk till max
Idag steg jag upp tiiiiiidigt för att göra en intervju till uppsatsen. Vi intervjuade en person från Malmö stad om lösningsfokuserad metod. Hon va så uppslukad av denna metoden att hin inte kunde tänka eller se utanför den. Därför fattade hon inte frågorna ibland. För henne var denna metoden så självklar att hon inte kunde se något annat alternativ eller vara självkritisk. Men det gör inget, det är bara intressant att ta med i uppsatsen. Dessutom har vi ju nu totalt tre intervjuer att skriva utifrån.
När jag kom hem hade min numera dagliga huvudvärk satt igång. Jag som ALDRIG hade ont i huvudet förr! Vad har hänt? Har haft så här ont i huvudet nu i flera veckor. Det bara dödar allt. Man orkar inte gå ut, orkar inte prata med folk, känner ingen lust att träna eller göra något fysiskt överhuvudtaget. Saker som jag uppskattade innan, som att läsa en bok eller nåt, är inte att tänka på. Det kanske är detta som kallas migrän? Tabletter hjälper i alla fall inte. Inte frisk luft, sömn, vatten eller motion heller. Hoppas det bara är en konstig period och det går över. Jag är så ineffektiv och får så lite gjort om dagarna, så här kan jag inte ha det ju.
Nu har jag städat lägenheten i alla fall Något jag inte gjort på nästan en månad på grund av denna huvudvärken. Och det är inte likt mej. Jag är den mest pedantiska städgalningen som finns! så nu var jag helt enkelt tvungen att ta itu med dammet som yrde bara man gick över golvet. Lite senare ska jag tvätta. Nu ska jag försöka komma iväg till gymmet. Måste ju träna! Så länge jag inte blir sjuk med feber och ont i öronen (jag vet onormalt) så får jag nog ignorera huvudvärken och leva som vanligt. Jag har inte pluggat heller sedan jag började skolan. Så fort jag sätter igång och läser bara dödar huvudvärken så jag slutar efter bara några sidor. Hållt på med en och samma bok i mer än två månader. Tycks aldrig ta mej igenom den.
Förhoppningsvis mår jag bättre senare och har nåt roligare att berätta! Ciao
Nice day
Nu väntar jag på att älskling ska komma. Vi ska äta, jag ska följa med honom till tandläkaren för direkt efter ska vi uträtta några ärenden och sen träna tillsammans!
väskan från Levi's, köpt i Usa Tycker den är fin

Pusselipuss
Betraktelser, bekräftelser och insikt
Sammanfattning:
- Man får verkligen säga att K undersökt precis vartenda liten grej som fanns att göra i Chicago och St Louis. Det var ett så stort utbud och fullspäckat schema att allting omöjligt kunde hinnas med på en vecka. Jag tror att veckan innehöll någonting för alla i familjen och allas olika smaker
- Usa är ett land jag tyckte oerhört mycket om ur olika synpunkter därför kommer jag återvända många gånger
- Jag hatar att åka bil. Jag kan förstå tjusningen med att köra en speciell bil eller att man är rädd om sin fina bil osv. Men det kan också bli oerhört löjligt och överdrivet. Det är trots allt ett transportmedel. Om man inte får ha på sig jacka, jeans eller handväska inne i bilen (och helst inte i närheten av den heller), och måste gå in och ut ur en bil på ett speciellt (näst intill omöjligt) sätt (helst ska man sväva ut ur bilen utan att nudda vid någonting) samt fälla upp/ner och fram/bak sätena på ett speciellt sätt har det väl gått lite för långt..? Om man blir helt knäckt och inte förstår att det är näst intill omöjligt att en bil inte slits efter varje ägare och varje gång den används kanske man inte ska köpa en svindyr bil. Det är samma sak som min passion för skor; om jag hade köpt ett par löjligt dyra skor som jag var stolt över som jag sedan inte vågade använda för åh tänk om det börjar regna och skorna förstörs, tänk om det blir ett litet märke eller repa på dem, jag får bara gå på vissa ställen och underlag och jag får bara ha vissa slags byxor på mej till skorna för tänk om de färgar av sig eller nåt! Då anser jag att man inte riktigt har råd att äga ett par sådana dyra skor. Man måste ju kunna använda dem normalt. Samma sak menar jag med bilar. I bilen jag syftar på vågade man ju knappt andas för tänk om det bildas fukt i luften som bidrar till fuktskador eller tänk om jag äter den här godisbiten så spiller jag ett sockerkorn som fräter sönder sätet! Då hade ju världen gått under.
- Jag är totalt ointresserad av historia. Avskyr museer, byggnaders historia, arkitektur, krig osv. Nutiden och framtiden intresserar mej med andra ord. Inte det förflutna.
- Däremot tycker jag att vandra omkring i en stad och se mig omkring. Kan uppskatta en byggnad på grund av dess unika utseende eller nåt och det är kul att åka upp i en hög skyksrapa och titta på utsikten. Särskilt att se en stor stad som Chicago när de är mörkt med alla glittarnde ljus är fint!
- Jag är inte det minsta höjdrädd. Svindel??
- När jag besöker ett land är jag intresserad av landet och dess befolkning ur sociala och kulturella aspekter. Detta är det som skiljer ut mej från resten av min familj och gör att det uppstår konflikter. Jag är intresserad av hur människor lever och hur de har det, hur samhället är uppbyggt.. Uppskattar landets kultur såsom konst, musik, mode och mat. Jag är även intresserad av språk, djur och natur.
- Amerikaner är bland de trevligaste människor jag träffat. Tänk om folk kunde vara så trevliga och hjälpsamma i Sverige!
- Baksidan av detta är att de är generellt ganska pantade och ineffektiva...
- Jag fullkomligen hatar när folk försöker bestämma över mej och dessutom blir sur över att jag har problem med att folk försöker styra mej! Jag låter ju folk vara som de är och skulle aldrig få för mej att försöka bestämma över dem.
- Som jag nämnde innan tycker jag att det är spännande att prova på ett lands matkultur. Därför förstår jag mej inte på när folk skippar middagar för att spara tid/pengar! Vaaaaaaaaaaaaa jag har tre mål med dagen: frukost, lunch och middag. Det är ju höjdpunkterna på hela dagen!
- Jag kan njuta i fulla drag av en lång promenad eller att gå i en botanisk trädgård och titta på exotiska blommor o växter.
- Jag mår bäst av spontanitet och göra vad som faller en in i ögonblicket istället för att följa ett på förhand uppgjort schema.
- Det är skillnad på att vara rak, ärlig och rakt på sak och att totalt köra över en person, underminera och göra att personen i fråga faller i tårar inför andra. En väsentligt stor skillnad. Det förstnämnda ser jag upp till. Det andra är bara lågt.
- Jag har insett att om man omger sig med trevliga, lugna och glada personer blir man likadan. Umgås man med hetsiga, tävlingsinriktade och otrevliga personer blir man själv obalanserad och negativ. Jag vet vilka som får mej att må bra.
- Jag älskar att åka flygplan. Finns inget behagligare sätt att resa på!
- Älskar amerikanska tidningar. Marie Claire, InStyle, Glamour, Elle, Cosmopolitan...
- Amerikanska mynt är knepiga! Det står ju oftast inga siffror på dem så man måste veta hur mycket de är värda eller läsa minimal text längst ner.
- (Märkes)kläder i Usa är grymt mycket billigare än i Sverige. Ska nån gång åka dit med shopping som främsta syfte.
- London har en härlig mångfald =) Måste besöka den staden på riktigt någon gång!
- Det är skillnad på att vara en känslig person och att vara en svag person. Jag har äntligen lärt mej efter alla års tystnad, studerande, osäkerhet och grubblande att så kallade brister och svagheter inte är fel. Det bidrar till varje individs identitet och gör oss alla unika. Därför älskar jag alla slags människor. Inte förrän nu när jag blivit introducerad till självförtroende och att tänka själv som jag insett detta och äntligen känner harmoni. Man måste inte som jag lärt mej vara på ett visst sätt och fördöma andra som sticker ut. Hylla individualism och rebeller
- När man insett att livet inte är en tävling kan man äntligen komma någonstans.
A misconception, a vast deception
Something's gotta change
But don't be offended this is all my opinion
ain't nothing that I'm sayin law
This is a true confession of a life learned lesson I was sent here to share with y'all
So get in where you fit in go on and shine
Clear your mind, now's the time
Put your salt on the shelf
Go on and love yourself
'Cuz everything's gonna be all right
Jetlag
För den som är intresserad
Dag 1 Krångeldag. Upp 03.30 mitt i natten. Packade färdigt väskan. Beställde taxi till Värnhem att köra mej till centralen. Helst sjukt, försökte förbeställa med det gick inte, man kan tydligen bara ringa max 5 minuter innan man ska ha taxin (helt sjukt tänk om de säger nä det kan inte komma en taxi om 5 minuter.. då är man ganska körd!) Taxi jävlen dök aldrig upp så stannar en taxi istället och åker på uppgjort pris till centralen istället (fuck taxameter) och kommer fram i sista sekunden typ. Tåg till Kastrup med mamma och pappa. Planet till London duktigt försenat. Kunde inte lyfta på grund av dimma nämligen. När det äntligen lyft och åkt vägrar de istället att landa för dimman hade inte lättat som förväntat. Alltså kör planet runt i cirklar i en evighet innan det äntligen landar. Vid det här laget har vi missat planet till Chicago och får krångla nåt alldeles otroligt och åker stand by till Chicago typ 5-6 timmar senare istället. Väl framme i Chicago hittar vi inte Kristoffer och Ewa utan får jaga runt efter datorer i evigheter inne på hotell Hilton för att maila. När vi till slut kommer i kontakt med varandra i vilket som känns mitt i natten var det bara att åka raka vägen till motellet och sova
Dag 2 Chicago runt. Frukost på 7 Eleven. Åker i brosans bil in till centrum och går omkring och kollar på byggnader. Kul att vandra omkring i en storstad med höga skyskrapor men jag imponerades inte lika mycket som de andra. Äter god lunch. Liten shoppingrunda på Macy's där bland annat Forever 21 fanns. Äter återigen god mat på helt ok restaurang på kvällen. Bra dag
Dag 3 Regndagen. God frukost på ett Bagelställe. Denna dagen blir jag riktigt åksjuk. Vi åkte runt i bilen i nåt som kändes som en oändlig evighet om man sitter och kämpar för att inte spy (på allvar). Berodde så klart på regnvädret. Tråkig stämning i luften då de övriga var mycket besvikna på vädret, gick ju inte att gå omkring som planerat. Åker till Andersonville. Den svenska stadsdelen Andersonville har i stort sett tappat sin svenska befolkning men har kvar någon svensk butik och restaurang eller conditori. Där hamnar vi på Starbucks och fikar. Inte så lockande att gå omkring i regnet. Åker tillbaka till centrum och beslutar oss för att åka upp i the Sears Tower när vädret klarnat upp lite men får veta att det är zero visibility från toppen på grund av vädret. Istället för att betala de dyra pengarna och åka upp och riskera att inte se någonting åker vi upp i John Hancock Center istället och tar varsin drink. Och visst fick vi se hur staden såg ut uppifrån i kvällsbelysning. Coolt. Efter det äter vi på TGI Fridays =)
Dag 4 Katastrof. Åt bullar till frukost från skabbig polsk livsmedelsbutik. Inget vidare men man måste ju spara lite på pengarna förstås. Äter åksjuke-tabletter som faktiskt hjälper lite men får extrem huvudvärk och trötthet utan dess like som biverkning. Kände mej yr, trött och illamående till max. Sjukaste bilresan i fucking evigheter. Pendlar mellan medvetslösliknande sömn och illamående till max i vaket tillstånd. Åker till Hannibal där allting tyvärr var stängt för vi kom sent på förmiddagen. Ömtöknad och matt går vi omkring i spökstaden som verkar helt död. Går in på en restaurang och tar något att dricka. Där bryter helvetet lös och JAG beskylls för att vara tråkig, asocial, tystlåten, negativ och därav har jag förstört hela resan och resterande veckan. I was like a silent fucking shadow
Visst, jag kämpade med illamående och öroninflammation, hade lite annorlunda intressen jämfört med resten, var lite smått besviken på att det hela verkade vara en bilsemester vilket jag inte var beredd på - därav och på grund av omständigheterna intog jag väl en passiv och tillbakadragen tyst position. Det var ett ställningstagande som grundade sig i att jag 1. tog hänsyn, 2. inte mådde bra samt 3. är ganska lätt att tillfredsställa med tanke på att jag inte hade någonting emot att följa utflyktsprogrammet som var bestämt på förhand (tydligen). What really kills me är att jag har alltid varit samma person! Alltid spelat samma roll... liksom haft samma position i familjen. Men jag klagade inte, småpratade med de som jag tycker var trevliga mot mej och fotade och hade rätt så trevligt (helt ok i alla fall bortsett från hur jag mådde).
Efter det var det bara att åka hem till Hotell Comfort Inn i St Louis, som vi stannade på resten av veckan, och sova. Där dog entusiasmen för min del. Jag hade trevligt resten av veckan men det var med ett visst obehag inombords...
Dag 5 Shoppingdag. En av de trevligare dagarna. Frukosten på hotellet var de luxe och riktigt bra. Tillbringar några timmar på ett köpcenter i St Luis. Riktigt billigt var där och jag hann faktiskt fynda en hel del på Forever 21 och American Eagle. Fick äntligen mina älskade Converse! På kvällen äter vi fajitas på Chili's och tittar på Kristoffer och Ewas lägenhet. Vi tog även en promenad i ett närliggande fint bostadsområde.
Dag 6 Bästa dagen. Liten rundtur i St Louis centrum och även de sämre kvarteren. Därefter åker vi upp i The Arch och kollade på utsiken. Efter det en båttur på Mississippiriver. Sen kom det bästa på hela veckan: The Missouri Botanical Garden! Vädret var perfekt och det var så underbart fint där. Jag hade kunnat ägna en heldag till att gå runt överallt men det hanns inte riktigt med på grund av det pressade tidschemat. Sedan åt resten av familjen på ett caffé känt för sina chokladbakelser. Sedan åkte vi till en affär där allting kostade 1 dollar och till TJ Maxx som säljer ut billiga märkeskläder. Detta var dessvärre dagen då jag hade feber och som allra mest ont i öronen =( så jag var inte på det humöret direkt och så hittade jag ändå ingenting.. Detta var också dagen då det hölls en debatt mellan vice president kandidaterna Sarah Palin och Joe Biden på Washington University i St Louis vilket var en stor händelse.
Dag 7 Sjukdagen. Med tanke på hur jag mådde dagen innan och det visade sig vara riktig öroninflammation då det rann var från öronen (isch) stannade jag kvar på hotellet. De andra åkte på vinprovning på en vingård, vilket är någonting jag vanligtvis hade älskat, men med känslan att det var nålar och svärd i öronen kände jag inte direkt för att dricka vin och åka ännu mer bil. Så jag stannade kvar på hotellet och läste tidningar och kollade på TV. Framåt eftermiddagen åt hela familjen på Applebee's. Dessvärre blev Ewa sjuk och fick åka hem. Synd eftersom det blev ett abrupt farväl. Efter middagen åkte vi till ett annat köpcenter och jag gick på Urban Outfitters. Betydligt dyrare och mindre utbud än i Stockholm så det blev inga fynd.
Dag 8 Hemresa. Upp tidigt och åker hela långa resan tillbaka till Chicago. Planet var faktiskt inte (särskilt) försenat till London. Påbörjade en riktigt bra film, Gone baby gone, men somnade! Knäppskalle. I London fick vi komma på ett tidigare plan till Kastrup och sen Öresundståg hem till Malmö. Ingen spännande resa hem. Bussenchaffören struntar att stanna trots att det var plingat och jag får släpa väskan en station för mycket i ösregn hem till Rönnen. Och nu sitter jag här. Handlat, duschat, ätit och packat upp. Väntar på älskling. Har några små överraskningar till honom!
Det var hela resan i stora drag. Tror inte jag glömt nåt viktigt.. Nu ska jag göra allt som jag missat under veckan!
Hemkommen

Solsken visserligen men skenet bedrar

Japp. Jeans, gympadojjor, sjal och jacka var det som gällde!


Mamsen på en bänk


Vet inte vad byggnaderna heter men de ser ut som två majskolvar! Inte tagit så många bilder på olika byggnader för det imponerar inte riktigt på mej. Skulle aldrig plocka fram bilden på t.ex. Donald Trump's skyskrapa och titta på den när jag vill minnas veckan i Chicago/St Louis.

Chicago Tribune

Brosan + flickvän Ewa

Det var INTE så varmt som jag trodde att det skulle vara. Det var mildare än i Sverige men de där 20-27 graderna var vi ju inte i närheten av!

Kolla bara på himlen. Ser det varmt ut??

I Chicago's centrala delar finns till och med badstränder.

Yes, det är en Forever 21 påse jag håller i.

Kristoffer och pappa förundras över nåt.


Cool skulptur som ser ut som en böna.




Andersonville

Cool byggnad som var en skyskrapa fast med kyrkotopp

Här ser man kanske lite bättre.

Nån slags skulptur =)


Fin bröllopstårta i skyltfönster jag bara var tvungen att fota

Chicago från 93:e våningen eller nåt (högst upp i Hancock)


Världens dyraste och snabbaste bil. Ett måste att fota om man sett den även om jag skiter fullständigt i bilar

Liten hamnstad, Hannibal, intill Mississippifloden. På bilden ett av Mark Twains barnsdomshem.


Söt liten krabat som höll till en dag utanför vår hotellentré i St Louis Fullt av ekorrar överallt.

St Louis Gateway Arch


St Louis Courthouse i bakgrunden.








Oändligt massa utsiktsbilder tagna upp/inn-ifrån the Arch

Nej, ni ser inte i syne, jag är totalt osminkad på varje bild. Det var inte den typ av semester och så var det betydligt kallare än jag förväntat mej och mycket mer bilåkning än vad jag visste om!

En sådan här båt åkte vi på Missippifloden.


När mindre än halva resan gått tappade jag lusten att fotografera. Dels för att jag blev sjuk och till större delen av ett stort bråk där jag blev anklagad för att förstöra resan. Jaha liksom. Jag hade öroninflammation, var åksjuk till max, trött av tidsomställningen men samtidigt löjligt förtjust inombords att en dröm i Usa besannades. När någon då ställer till en stor scen, inte visar någon som helst förståelse för omständigheterna, inte accepterar en som man är som person och skäller ut en till max på en offentlig resturang/bar inför utomstående utanför familjen kan det bli lite mer än jag klarar av. Tillägg: det var en sjukt jobbig resa på vägen till Usa som jag inte ens behöver gå in på närmare än att jag fick ta hand om i stort sett allt och det kändes som om jag var den enda positiva överhuvud taget. Energin kanske sinade efter det. Kanske behövde jag bara vara lite ifred en stund (som man hade vetat om man kände mej)... Därför är det många dagars fotografering som inte finns dokumenterad. Men det gör inget! Jag är säker på att jag kommer att återvända till Usa flera gånger om =)