Cicci

Det blev ingen bio igår för jag satt fast på ett tåg mellan Malmö och Lund i 5 timmar. Tåget framför rev ner en livsfarlig ledning rakt över spåret och tåget jag satt i. Därför fick ingen gå ut och det tog nästan 5 timmar innan evakueringen kunde påbörjas. Tåget tvärstannade mitt ute i en åker och till slut blev det kolsvart både inne i tåget och där ute. Dessutom fick man inte ta på eller sitta nära väggara för "ström hoppar." Trodde jag skulle dö av törst och svimma av syrebrist när vi äntligen kunde evakueras genom att klättra ut ur tåget på en stege. Sedan promenerade man i nattsvart mörker ca 800 meter på spåret tills man nådde vägen nedanför och för att komma ner dit fick man försiktigt som attan (halt som bara fasen) ta sig ner för en brant backe till en buss som stod och väntade. Observera att endast EN buss stod där och väntade och det var ett proppfullt öresundståg som evakuerades. Jag fick en plats på bussen i alla fall, eller alla fick det men det var säkert lika livsfarligt det som att sitta på det utom-kontroll-strömförande-tåget. Vilken katastrof om bussen hade vält eller någon olycka hänt! Maxantalet passagerare var ju kraftigt överstigen. Jag hade inga pengar på mobilen och inget batteri kvar för den delen heller så jag lånade en telefon av en person jag kände (skönt som fan att jag åtmonstone hade nån att prata med under tiden) och ringde och talade om var i Lund Mange och hans bror skulle hämta upp mej. Min underbara älskling körde nämligen till Lund så fort han hörde att jag satt fast på ett tåg. När jag äntligen kom hem vid 22 tiden var jag utsvulten och uttorkad. Vilket drama. Aldrig mer tåg. Inte förrän jag smält detta i alla fall (fattar ju att det hör till ovanligheterna att tågledningar ramlar ner). Hädanefter blir det buss.

Blev ingen bio...

Idag var jag inte på praktiken särskilt många timmar vilket var sköööönt. Istället åkte jag hem och kastade mej i soffan och påbörjade en bok som heter El Choco av Markus Lutteman. Den är riktigt intressant och handlar om en svensk som försökte bli skuldfri genom att smugla kokain från Bolivia till Sverige. Han åkte fast och blev dömd till 8 år i ett av Bolivias värsta fängelser, San Pedro. Men i den sjuka och våldsamma miljön i fängelset med mördare, pedofiler, sexbrottslingar och fri tillgång till droger och vapen blir han själv drogfri, gift och pappa. Jag hade sjukt många fördomar om denne man när jag började läsa boken men berättelsen är verkligen inte så förutsägbar som jag trodde. Han historia är faktiskt mycket intressant och jag hade inte lagt ifrån mej boken om jag inte hade råkat slänga en blick på klockan och dessutom inse: SHIT det är inte onsdag, det är torsdag! Vilket innebär att jag håller ett step up pass 17.20. Klockan var 17.05 när jag insåg detta. Kastade mej på cykeln och öste dit och hann precis i tid. Som tur är hade jag ätit nästan två timmar innan passet. Passet gick bra i alla fall med ny koreografi och ny musik =) Vet inte varför men jag har trott att det varit onsdag hela dagen. Knäppis