Cicci

Här sitter jag i min ensamhet en lördag och försöker läsa en jävla bok till tentan nästa vecka med svarta prickar, figurer och annat skit som flyger omkring framför ögonen. Det gör obeskrivligt ont i ögnonen och runt omkring dem. Visste inte ens att det var möjligt att ha så ont i ögonen.. Efter att ha lagt ut 300 spänn, fått fyra olika vätskor i ögonen som kändes som om ögonen skulle frätas sönder, gjort en synundersökning med en massa konstiga grejer fästa i glasögonen och huvudet (hur normalt är det förresten att kunna läsa minimala bokstäver på 4,5 meters avstånd med ena ögat med en massa prickar och skit som dansar runt och stör ens koncentration??) och förstorat pupillerna till max så jag såg ut som en alien resten av dagen och inte kunde vistas utomhus eller ha lampor tända och gjort de sjukaste undersökningarna där mitt huvud spändes fast i en jävla ställning och ögonen spändes upp får jag höra att det är fullständigt normalt att ha en massa prickar framför ögonen och att ögonen känns som två stora blåtiror. Att jag måste vänja mej vid att leva med dessa prickar och lära mej att koppla bort dem.

Det måste vara jag som har en riktigt skev bild av vad som är en normal upplevelse av hur ögonen känns när de är normala och friska.

Folk säger till mej att jag ska tänka mer positivt. Inte så lätt när det ständigt är nåt som förpestar min vardag. Jag har varit sjuk mer än vad jag varit frisk de senaste två åren. Det känns som om hela min ungdom försvinner och jag missar allt det roliga.